Något av det roligaste jag vet är att rida nya hästar. Alla nya hästar man får lov att sitta upp på ger någon ny kunskap. Sen finns det såklart hästar man inte alls passar ihop med och då ger det inte alltid en så trevlig känsla, men helt i allmänhet är det otroligt lärorikt.

 

Till exemel finns det en häst på skolan som jag absolut inte kan rida, hur jag än gör och försöker så får jag henne inte med mig. Jag ser henne gå hur bra som helst med andra men för mig fungerar det inte alls. Varje gång jag ridit henne har jag tänkt "idag ska det väl gå" men jag har misslyckats lika mycket varje gång. För mig har det tänds ett litet intresse av att vara envis nog att lyckas en vacker dag, samtidigt som jag varje ridlektion håller tummarna för att få slippa rida henne. Men när jag väl lyckas kommer jag ha lärt mig något av det, och det är väl största charmen med hästar som inte riktigt passar ens ridstil. Det typiska snacket om att det finns olika ridstilar hos oss ryttare visar väl också lite tecken på okunskap, släng upp RGB på vilken häst som helst och jag lovar dig att den kommer jobba i en lämplig form. Än så länge är jag inte någon Roffe och får helt enkelt lov att skylla min okunskap på min egna ridstil.